Sommaren och vintern sliter på håret på nästan motsatta sätt. På sommaren är det solen och badvattnet. På vintern är det torr inomhusluft, friktion mot mössor och kragar och ett hår som statiskt lyfter sig i alla riktningar. Vad du kan göra åt det beror på en obekväm grundregel: hårstrået i sig kan inte laga sig självt.
Det som växer ut är redan färdigt
Hårstrået är en sammansatt struktur av fjällskikt, bark och märg, beskriven i detalj i översikten Hair cosmetics: an overview i International Journal of Trichology. Fjällskiktet, kutikulan, består av överlappande fjäll som ligger som takpannor, och ytterst sitter ett lipidskikt med fettsyran 18-metyleikosansyra. Det skiktet är enligt översikten anledningen till att friskt hår är vattenavvisande, och när det tvättas eller behandlas bort blir strået i stället vattendragande.
Det är den distinktionen som avgör vad en produkt kan och inte kan göra. Enligt samma översikt verkar hårvårdsprodukter genom att minska friktionen, dämpa vattenupptaget och neutralisera den elektriska laddningen på strået. Oljorna delar upp sig i två grupper. Kokosolja är en triglycerid av laurinsyra med låg molekylvikt och rak kedja, och tränger därför in i själva strået. Mineralolja är ett kolväte utan affinitet till hårets proteiner och tränger inte in alls, och solrosolja har en skrymmande struktur som gör att den bara delvis kommer in och aldrig når barken. I försöket av Rele och Mohile, som översikten refererar, var kokosoljan den enda av de tre som minskade proteinförlusten, i både oskadat och skadat hår. Mineraloljan och solrosoljan lade sig i stället som en film på fjällskiktet, vilket ger glans och mindre friktion.
När det gäller vattenupptaget säger översikten två saker som drar åt olika håll, och det är värt att veta för den som köper en olja mot torrt hår. Oljeavsnittet inleds med att vissa oljor kan tränga in i håret och minska mängden vatten som tas upp, vilket dämpar svällningen. Men när samma översikt längre ner refererar Keis och medarbetares mätning av fuktupptag konstaterar den att kokosolja och mineralolja gav likvärdig minskning av vattenupptaget trots att bara den ena tränger in, och att det är den olja som stannar kvar i fjällskiktet, inte den som når barken, som svarar för minskningen. Slutsatsen är alltså inte att en olja måste tränga in för att göra nytta, och inte heller att den bara jobbar på utsidan. Den gör olika saker beroende på var den hamnar, och ingen av dem bygger nytt keratin. Vår guide till balsam och inpackning går igenom hur det steget fungerar i praktiken.
Solen bleker, och det finns inget SPF för hår
Att sommarsolen ljusar upp håret är välkänt, men det är bara ena halvan. I en genomgång i Journal of Photochemistry and Photobiology B beskriver Dario, Baby och Velasco hur solstrålning påverkar hårets egenskaper: färg, mekaniska egenskaper, glans, proteininnehåll och ytans råhet. Blekningen och nedbrytningen är samma process sedd från två håll.
Den intressantaste upplysningen i den genomgången handlar dock inte om skadan utan om skyddet. Författarna konstaterar att det saknas reglerade parametrar för att utvärdera hårvårdsprodukters solskydd, till skillnad från hudens solskyddsfaktor, vilket gör det omöjligt att jämföra publicerade resultat mellan produkter. Det finns med andra ord ingen siffra på en flaska hårsolskydd som betyder samma sak som SPF 30 på en solkräm. Dermatologen R. M. Trüeb påpekar i sin tur i Current Problems in Dermatology att solstrålningens effekter på just håret länge har förbigåtts i den medicinska litteraturen, samtidigt som medvetenheten om hudens solskydd har vuxit.
Praktiskt betyder det att det som säkert fungerar mot solen också är det tråkigaste: skugga, hatt och att inte ha håret utslaget hela dagen på stranden. Behandlade och blekta längder är känsligast, eftersom de redan har ett skadat fjällskikt.
Poolen, och myten om det gröna håret
Att klorvattnet i sig gör blont hår grönt är en av de mest spridda badhusföreställningarna, och den stämmer inte. Grönt hår beror på koppar. I en fallserie i Cutis beskriver Mascaró och medarbetare hur grönfärgning uppstår genom att koppar från yttre källor lagras i håret, vanligen från förhöjda kopparhalter i pool- eller kranvatten. Det är alltså vattnets metallinnehåll, inte klortabletten, som färgar. Ett fall i International Journal of Trichology visar samtidigt hur svårt sambandet kan vara att belägga i det enskilda fallet. Författarna slår fast att koppar från poolers algmedel är den vanligaste orsaken, och poolen i deras fall hade 3 ppm koppar mot ett normalvärde på högst 1,3. Ändå hittade röntgenmikroanalysen inga kopparspår i det gröna håret, vilket är skälet till att de kallar fallet pseudogrönt hår. Mekanismen är alltså väl belagd, men en grön ton i ett enskilt fall är inte i sig ett bevis för mätbar koppar i just det håret.
Kloret spelar ändå en roll, men som medverkande och inte som färgämne. Mascaró och medarbetare listar vilka som drabbas: de som redan har skadat hår av mekanisk påverkan, sol, blekning, färgning eller permanent, och de som ofta har håret i klorerat vatten eller använder alkaliska schampon. Ett skadat fjällskikt binder helt enkelt mer av det som finns i vattnet. Det förklarar också varför blont och blekt hår drabbas oftare än mörkt, obehandlat hår: färgen syns bättre, och strået är öppnare.
Slutsatsen för sommaren är därför lugnare än paniken kring gröna toppar antyder. Skölj ur håret med rent vatten efter badet, och behandla längder som redan är blekta som det de är, alltså den del av håret som tar upp mest av allt. Samma sak gäller efter havsbad: håret sväller när det blir vått och bär med sig det som fanns i vattnet tills det sköljs ur.
Vintern torkar hårbotten, och mössan har två sidor
På vintern flyttar problemet uppåt, från längderna till hårbotten. Enligt 1177 Vårdguidens information om mjäll är den typ av mjäll som beror på torr hårbotten vanligare på vintern, just när luften är torrare. Hårt vatten, alltså vatten med mycket mineraler, kan i vissa fall ge samma besvär. Det är alltså inte inbillning att flagorna kommer tillbaka i november.
Vårdguiden ger också ett råd om huvudbonader som sällan hörs i skönhetssammanhang: mössor och hattar som sitter helt tätt inpå huvudet kan göra att svamp växer till, och rådet är därför att välja en mössa som inte gör det. Samma sida avråder från starka hårprodukter som sprej, mousse och läggningsvätska vid mjällbesvär, eftersom de kan torka ut både hår och hårbotten. Vår genomgång av hårbottenhälsa, mjäll och klåda går djupare i vad som skiljer torrhet från mjälleksem.
Det statiska håret på vintern har en egen förklaring. Hårstrået bär enligt trikologiöversikten en negativ elektrisk laddning, och det är den laddningen som gör att stråna stöter bort varandra och står ut. Balsam och andra mjukgörande produkter innehåller positivt laddade ämnen just för att neutralisera den, vilket är samma mekanism som gör håret lättare att reda ut. En inpackning eller hårmask med längre verktid gör samma sak i kraftigare form.
Vått hår tål minst, oavsett årstid
Det finns en detalj som gäller båda säsongerna och som är lätt att underskatta. Vatten får hårstrået att svälla, och enligt trikologiöversikten kan obehandlat vått hår sträckas ut till 30 procent av sin längd utan skada, men får irreversibla förändringar mellan 30 och 70 procent och brister vid omkring 80 procent. Torrt hår har inte samma tänjbarhet att förlora, och det är i det utsträckta, våta tillståndet som en hårdhänt kam gör verklig skada.
Det ger samma praktiska råd två gånger om året. Efter badet på sommaren och efter duschen i vinterkylan är håret som ömtåligast, och det är då många ändå kammar hårdast för att få bort trassel. Red ut med en bred kam eller fingrarna nerifrån och upp, och låt håret torka en stund först om du kan. Att håret skulle knäckas av att frysa är däremot ett vanligt påstående som vi inte har hittat belägg för i den granskade litteraturen, och därför upprepar vi det inte.
Vad säsongsvård faktiskt är
Säsongsanpassad hårvård är alltså mindre spektakulär än marknadsföringen antyder. Den handlar om att skydda i förväg, minska friktionen och låta bli det som gör skada, inte om att laga i efterhand. Sommarens uppgift är att begränsa solen och skölja ur badvattnet. Vinterns är att inte torka ut hårbotten mer än luften redan gör.
Hårbotten är däremot levande vävnad, till skillnad från strået, och den kan bli sjuk. Håller klådan, flagorna eller rodnaden i sig trots byte av schampo är det inte en hårvårdsfråga längre. Då gäller 1177:s egen linje: kontakta en vårdcentral. Vill du bygga en rutin som håller året om finns vår guide till hårolja och hur du använder den som nästa steg.